Hoppa till huvudinnehåll
Zitas filmpedagoger Clara Sjöborg och Anna Söderberg. Foto: Privat.

"Alla måste lära sig det mediala språket" - möt Zitas filmpedagoger

Film Stockholm skickar regelbundet ut ett filmpedagogiskt nyhetsbrev, där vi bland annat möter filmpedagoger som berättar om vad de gör och vilken hjälp som går att få för den som vill arbeta med film och frågor kring medie- och informationskunnighet. Vi har tidigare träffat filmpedagogen Helene Berg, och den här gången möter vi Zitas filmpedagoger Anna Söderberg och Clara Sjöborg.

Berätta lite om er själva och om Zitas pedagogiska verksamhet, Vad jobbar ni med egentligen?
– Vi jobbar åt Folkets Bios Stockholmsavdelning, där det har funnits en filmpedagogisk verksamhet sedan 1989. Vi är båda filmvetare och träffades när vi pluggade filmvetenskap på Stockholms universitet på 90-talet. Vi har båda även pluggat medie- och kommunikationsvetenskap tillsammans. Några år senare sammanstrålade vi och började jobba på Zita. 

– Vår verksamhet riktar sig till skolor och deras lärare, både i grundskolan, gymnasiet och folkhögskolor.  Först och främst jobbar vi på biografen Zita, där vi möter eleverna i våra mindre salonger. Om intresse och behov finns kan vi även besöka eleverna i sina klassrum.

– Det som skiljer oss från de flesta andra filmpedagoger är att vårt arbete grundar sig helt på kvalitativa samtal med eleverna. Det handlar till exempel om tematiska filmföreläsningar eller gemensam analys av en film som eleverna sett tillsammans. Vi har också fortbildningar för lärare och pedagoger i olika ämnen och teman som rör film och medier. I liten omfattning visar vi även skolbio.

Varför är det viktigt med filmpedagogik och att samtala om film?
– Den rörliga bilden är närvarande i allas liv, och framför allt hos unga personer. Vår vardag består av ett konstant bild- och medieflöde. Det är lätt att tro att alla behärskar det mediala språket, till exempel hur bilder, klippning, ljud och musik fungerar, men det är något vi alla måste lära oss. Det kräver träning och analys. 

– Att förstå det filmiska språket är också viktigt ur en demokratisk synvinkel. Det kan göra oss mer motståndskraftiga mot skadlig påverkan och propaganda. Ett tydligt exempel är de senaste årens falska nyheter och påverkan i samband med olika politiska val.

– Film är bra att använda i undervisningen eftersom frågor som exempelvis representation blir synliga. Vi kan “resa” med film, vi kan se andra delar av världen som om vi är där, “inifrån”. Vi får möjlighet att känna igen oss själva i sådant som vid första anblicken känns främmande. Film ger möjlighet till förståelse av andra och det annorlunda, till en omprövning av värderingar och attityder. Film kan skapa motbilder till exempelvis stereotypa könsmönster och rasism. Det är viktigt att ge barn och ungdomar en möjlighet att reflektera kring det de sett och upplevt. Med våra filmföreläsningar och film & samtal vill vi ge dem ökade insikter om filmens språk.

Hur kan samarbetet mellan exempelvis en skola och er som filmpedagoger se ut? Ge oss några exempel!
– Ett samarbete som vi har haft i flera år är med Fryshusets gymnasium. Varje år kommer alla skolans elever och ser en film som skolans lärare bestämmer i samarbete med oss. Vi genomför också en fortbildning för skolans lärare om hur de kan arbeta med den aktuella filmen tillsammans med sina elever. 

– Ett annat exempel är Viktor Rydbergs olika gymnasier, som varje år kommer med sina gymnasieelever för att delta i filmföreläsningen “Hjältens resa”. Under årskurs 1 läser eleverna om antiken i svensk-ämnet. I filmföreläsningen diskuterar vi vårt behov av hjältar, gamla myter i nya former, och hur film reflekterar de gamla antika myterna och idealen i vår tid.

– Vi har samarbetat med många olika kommuner med Skapande skola-projekt, till exempel Botkyrka och Huddinge. Vi träffade skolklasser vid tre tillfällen. Eleverna fick vid varje tillfälle se en film som vi sedan analyserade och diskuterade tillsammans. Två av tillfällena var vi på plats i skolorna, medan det tredje tillfället ägde rum på biografen Zita. Vi visade filmer ur olika genrer och med olika stilar, bland annat en spelfilm, en dokumentär och en animation. Det gav möjlighet att bredda uppfattningen om vad film är och hur film kan berätta en historia på olika sätt.

Hur passar ert filmpedagogiska utbud in i skolans värld?
– Vi arbetar med vårt filmpedagogiska utbud så att det ska passa in i skolans arbete. Det gäller både filmer vi väljer och de teman som ligger till grund för våra filmföreläsningar. I samtalen diskuterar vi normkritik, identitet, genus, jämställdhet, mediekritik, demokrati och mänskliga rättigheter. Våra teman är ämnesöverskridande och passar såväl för svenska, samhällskunskap och bild, som för historia, religion, filosofi och psykologi.

Kan ni berätta om några exempel på filmpedagogiska projekt som ni jobbat med?
– Vi har även samarbeten med andra organisationer som står utanför skolvärlden, men som ändå berör barn och unga. Det senaste exemplet är ett samarbete med föreningen Läsrörelsen och det landsomfattande projektet “Bildberättande - Konsten att läsa bilder”.  Vi har hållit i filmdagar på sju orter runt om i Sverige. Dokumentärfilmen They shall not grow old om första världskriget visades för både gymnasieklasser och allmänhet. Samtalets fokus har varit på bilders påverkan, vems historia som berättas, hur vi gör historia och vad historia är.  Tidigare exempel på uppdrag vi haft är med organisationerna Friends, Antirasistiska Filmdagar, Stockholms Filmfestival Junior och regionala resurscentra för film runt om i landet.

Vill du veta mer?

Kontakta Zitas filmpedagog Anna Söderberg för mer info om den filmpedagogiska verksamheten:
anna@zita.se
Tel: 08-54527252 / 0739701582
Zitas hemsida: https://zita.se/skola

Vill du berätta om din filmpedagogiska verksamhet?

Kontakta Film Stockholms filmpedagogiska konsulent Josefine Alm om du har en idé till Film Stockholms filmpedagogiska nyhetsbrev:
josefine.alm@sll.se
08-123 378 82